Frågor och svar

Frågor och svar om EU:s hållbarhetskriterier för biodrivmedel.

1. Vad är bakgrunden till EU:s energi- och klimatpaket?
Svar: Under 2008 antog EU ett omfattande energi- och klimatpaket som sätter ramen för hur EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent till 2020. För att uppnå detta mål fastställdes ett EU-mål om 20 procent energieffektivisering och att 20 procent av den totala energianvändningen och 10 procent av energin i transportsektorn ska vara förnybar 2020. Sveriges mål är att 50 procent av all energianvändning ska vara förnybar 2020.
Tre drivkrafter bakom EUs beslut:

  • Försörjningstrygghet
  • Skapa arbetstillfällen inom den gröna sektorn
  • Miljö/Hållbarhet/Klimat

2. Varför beslutades att införa hållbarhetskriterier på just biodrivmedel?
Svar: I samband med att EU antog sitt energi- och klimatpaket debatterades riskerna för miljö m.m. i samband med produktion av biodrivmedel. Man tog därför beslut om att införa hållbarhetskriterier i den gemensamma EG-lagstiftningen.

3. Vad betyder begreppet hållbarhetskriterier?
Svar: Att biodrivmedel i hela sin produktionskedja måste uppfylla lagstadgade krav på växthusgasprestanda, skydd av biologisk mångfald, miljöskydd vid växtodlingen och markanvändning. Kriterierna ska garantera att alla biodrivmedel inom EU håller viss standard vad gäller hållbara produktionsförhållanden för hela produktionskedjan från växtodling till färdigt drivmedel.

4. Vad innefattas av förnybarhetsdirektivets hållbarhetskriterier?
Svar:

  • Växthusgaser: Krav på att kvantifiera växthusgasutsläpp i hela kedjan, som möter minimikrav på utsläppsminskningar i relation till fossilt bränsle.
  • Markanvändning: Begränsningar att odla grödor till biodrivmedelsproduktion på marker som orsakat stora kolutsläpp till atmosfären till exempel genom nyodling av mark.
  • Biologisk mångfald: Restriktioner för särskilt känslig och artrik mark.
  • Miljöskydd i växtodlingen: Inom EU finns krav på att de så kallade tvärvillkoren skall uppfyllas. Dessa omfattar bland annat växtskyddsmedel, växtnäring, vattenskydd och avloppsslam.

5. Vem ska bevisa att hållbarhetskriterierna är uppfyllda?
Svar: Rapporteringsskyldig är den som yrkesmässigt

a) levererar biodrivmedel till eget eller någon annans säljställe i Sverige,
b) använder biodrivmedel som inte erhållits via säljställe,
c) använder flytande biobränsle eller
d) levererar flytande biobränsle till användare i Sverige som inte yrkesmässigt använder flytande biobränsle.

6. När ska det nya förfaringssättet vara infört?
Svar: De biodrivmedel som ligger i lager hos drivmedelsbolagen 2011-01-01 behöver enligt direktivet vara klassade som hållbara för att åtnjuta nationella styrmedel, vilket i Sverige är full befrielse av CO2- och energiskatt.

7. Vilka berörs av detta?
Svar: Aktörer som berörs av lagstiftning är vissa leverantörer och användare av biodrivmedel och flytande biobränsle, inkl. tidigare led i produktionskedjan. Exempel Etanol; växtodlare, spannmålshandlare, etanolproducenter, etanolhandlare och oljebolag.

8. Vad menas med biodrivmedel och flytande biobränsle?
Svar: Med biodrivmedel menas: ”vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställts av biomassa och som används för transportändamål”. Med flytande biobränslen menas: ”vätskeformiga bränslen för andra energiändamål än transportändamål, som framställts av biomassa”.

9. Vilka krav ställs på spannmålsråvaran?
Eftersom all etanol som Agroetanol producerar måste vara hållbar kommer det ställas krav på att även all spannmål som används vid produktion är hållbar. För att styrka detta kommer det ställas krav på spårbarhet för spannmålen. I korta ordalag ställs krav på följande områden för att säkerställa att spannmålen är hållbar:

  • Markanvändning, spannmålen skall komma från odlingsmark som var uppodlad före 1:a januari 2008. Detta skall styrkas via dokumentation.
  • Spårbarhet, ursprung på NUTS 2- nivå skall anges vid leverans och varan ska kunna härledas tillbaka till den plats där den odlats.
  • Ledningssystem, ett ledningssystem som hanterar rutiner och instruktion samt massbalanssystem som skiljer på godkänt och icke godkänt spannmål ska finnas i hela kedjan från åker till fabrik.
  • Certifiering, leverantören måste kunna styrka att den vara som levereras uppfyller kraven på hållbarhet. Som framgår nedan kan det förväntas en utveckling på certifieringsområdet under 2011.

10. Vilka system kan användas för att visa att man uppfyllt hållbarhetskriterierna?
Svar: Direktivet anger tre olika typer av system:

1) Certifiering enligt frivilligt system godkänt av EU-kommissionen
2) Nationellt system. I Sverige är Energimyndigheten tillsynsmyndighet och är på gång med att utfärda föreskrifter för branschens aktörer.
3) Bi- eller multilaterala handelsavtal med länder utanför EU, godkända av kommissionen.

Hittills har inga frivilliga certifieringssystem godkänts, men ansökningar om godkännande är inlämnade till EU-kommissionen av olika företag och organisationer.

Dela:  
 
Tipsa en vän
Din kommentar har skickats. Ett fel inträffade. Försök igen senare Stäng
Kontakta oss
Ditt meddelande har skickats Ett fel inträffade. Försök igen senare Stäng